We rule the night - Concerns
Jag tror att jag har all rätt till att vara orolig angående Sonic Syndicate's kommade skivsläpp "We Rule The Night". Falkenbergarna med en britt på toppen har inte annat än gjort mig nervös med deras snack om plattan och av att döma av recensioner ser det inte bra ut. Man ska ju inte ta ut händelserna i förväg, dom flesta recensenter ska man ge blanka fan i. Men är det någon som för det mesta alltid delar mina åsikter är det Jonn Palmér Jeppson, så när jag såg att We Rule The Night recenserats i senaste close-up var det givet att läsa allas åsikter, inkluvise Jeppsons.
and I'm just saying... read this:
"Om du i ett naivt ögonblick vägrat
tro att man kan investera sig till
artistisk framgång: här är produkten
som krossar alla drömmar. Toby
Wright var värd varenda dollar, på
gott och ont. Jag mår ganska illa
av att lyssna, men böjer mig för
kapitalismens ok." - Jonn Palmér Jeppson
"Det ska inte stickas under stol med
att det levereras en handfull riktigt
snygga melodier, men till slut står
den glossiga polishen en upp i halsen.
Pojkbandsschlagern "My Own Life"
är rent vidrig - som att bada i
sockerdricka, äta marknadsgodis
och titta på "Teletubbies" samtidigt." - Kristian Bågefeldt
"Jag smådiggar den svänginga
refrängen i andranumret "Revolution, Baby",
men vad hjälper det då allt annat är
vedervärdig USA-anpassad smörja.
Att världens poppigaste metalcoreband
kommer från Sverige är härmed konstaterat.
Jag är för gammal för den här skiten!" Johnny Strömbäck
Snacka om några råa och kalla käftsmällar. Men ord som dessa var dem nog beredda på och jag tror inte att det berör dem. För att citera Roger Sjunnesson: "Vi har valt en mer radiovänligare väg på den här skivan, blivit mer mainstream." Jag kan personligen inte förstå varför dem skulle vilja något sådant, då det är lika med spya i vår värld. Vad har dem då sysslat med på de tre föregående skivorna?
Men, jag väntar med god ro tills nästa vecka då plattan har sin officiella release.
Kanske inte smart av mig att öppna min breda käft angående det här, men som ett fan har jag ändå rätt att uttrycka mina åsikter, som inte utgår på personliga plan. Man ska som sagt inte ta ut händelserna i förväg.
smakprov på ännu en låt och video. Raped by white trash whores?
Waited so long I can't wait another day without you
"Det finns inget bättre än att störa någon lunchande kostymnisse med en tröja som föreställer en dödskalle spetsad på ett uppochnedvänt kors, med ormar som kryper ut ur ögonhålorna. Inget slår känslan av att förstöra en högfärdig kärrings dag med en logga i Old English typsnitt och en satanisk, knappt läsbar albumtitel därunder som grädde på moset." - Danko Jones.
Så, nu får jag äntligen känna på sidorna till Close-up #123 som har legat och väntat på mig sen i tisdags, då jag till min förskräckelse gick förbi den i brevlådan innan jag stack till pappa. Ovan är ännu ett legendariskt citat citerat Danko Jones, i detta nummer diskuterar han kring metaltröjor. Som vanligt läser jag alltid Robban Becirovic's visa ord på sida 5 först, och denna gång skriver han om sitt bröllop. Även fast jag har vetat om detta en längre tid så är det väl inte mer än dags att officiellt säga: Grattis som fan Robban! Jag tror hans bröllop slår de flesta levande och vanliga människors bröllop, addera Mustasch på scen och en Ralf Gyllenhammar i en ljusblå kostym i siden på efterfesten. Rysligt mysigt,
Idag är även en speciell dag som nog inte en kotte har missat, ännu ett datum att sätta till musikhistorian(?) The Final Frontier release. Även fast jag nu inte är denna dyrkande anhängaren till Maiden som skulle kunna offra sitt kött för dem så tycker jag det ska bli riktigt intressant att höra vad gubbarna har ådstakommit.
Diary of a madman, walk the line again today
Jag är totalt nere i Ozzyträsket nu.
När jag och macce tvingades tillbringa 16 timmar på arlanda innan vi kunde sticka hem från stockholm och sonisphere kutade vi och köpte varsin bok, för att sedan tillbringa större delen av timmarna åt att läsa. Jag köpte Ozzy's på original och äkta engelska och macce köpte The Dirt. Jag plöjde halva jävla boken på arlanda och nu efter hemkomsten har jag snart läst ut den. Är det någon bok jag kan rekommendera av alla dessa biografier är det verkligen Ozzy's bok, helvete vad bra den är! Den toppar min top 10, jag är förälskad i den. Ozzy is a damn crazy man, och efter att ha läst boken bleknar inte det uttalandet. Och som jag alltid gör så rekommenderar jag att köpa alla biografier på engelska, originalspråk, dom blir så mycket bättre då.
Efter Ozzy ligger Bruce Dickinson och Slash och väntar på mig. Dom är dock på svenska eftersom morsan saknar förmåga att köpa och hitta något på engelska. Så jag får se om jag hittar dom på engelska, eller så får jag plåga mig igenom dom på svenska. Det vackraste språket av dom alla. Biografier i all ära, satan vad gött det är.
Bring them here and kill them in front of me
Tror ni att jag är shoppingsugen? Nej jag är bara så jävla shoppingsugen att jag snart trycker av. Samtliga plagg är från Clubdress.se, cdon.com, high voltage tattoo merch, Kissin Bombs, tradera och rockmerch.nu. Skulle jag få för mig att bara tokshoppa detta nu skulle det gå på ca 2600:- + diverse fraktavgifter. Det skulle inte vara så jävla mysigt med tanke på att jag har långt ifrån det på kontot. Studiebidraget anländer inte förren sista september, så jag frågar mig själv hur jag ska kunna överleva tills dess. Det ser ut som att klädfronten får lida. Alla pengar kommer garanterat att läggas på alla konserter i höst/vinter.
Men lite ska jag nog shoppa, hehe. Känns som att Maiden tröjan kanske kommer anlända hos mig nästa vecka. Ända sedan jag såg Janick i liknande tröja på Sonisphere har jag varit såld på den. Det är en person på tradera som har helt sinnes grymma vintage tröjor på auktion(därav mötley tröjan) också, måste nog snappa åt mig en där.
För att stilla begäret tar jag hjälp av att stilla andra begär här i livet. Behemoth's nya mästerverk hjälper på god väg. Alas, Lord Is Upon Me är inte det bästa från Behemoth, men deras videor är av någon anledning alltid bättre än alla andras. Så är det även denna gång,
Soak the place and light the flame, an evil feeling attacks
Matthew Tuck - en man som ibland har för mycket luft.
Jag kom över en >artikel< på Metal Hammer där Matt uttalar sig om att Bullet For My Valentine skulle ha öppnat upp många dörrar för metalvärlden. Ja visst, vi låter Matt's lite för stora ego tro det och kollar på det här: "I’m very proud of the fact that we’ve opened a lot of doors for the world of metal. We’re bringing it to a whole mass of people who wouldn’t have given a shit before we came along, and that sounds maybe a little bit arrogant, I know, but it’s a fact! We’ve opened the door for this genre to become more of a mainstream, everyday life music. And that’s cool as fuck."
That's not cool as fuck. Det Matt menar är alltså att han är stolt och ser det som ett uppdrag att göra metal mainstream. Det är för mig helt oförståeligt hur han kan trycka ur sig något sådant. Hur kan han vilja att metal ska bli mainstrem? Metal är ingen trend, det är en livsstil och betydligt mer intensivt än vad allt vad mainstream är, och det vet Matt. Det är precis lika äckligt som om något annat band skulle försöka göra metal mainstream, men det verkar inte existera i hans värd så länge det är almighty Bullet som är gudarna. Bullet For My Valentine har inte öppnat många dörrar för metal, dom är inte världens bästa band och Matt borde sluta prata som om att Bullet vore gudar av metal och dess framgång.
Här har vi ett tecken på storhetsvansinne. Det går inte att blunda för att Matt har ett alldeles för stort ego för sitt eget bästa och borde komma ner på jorden. Framgången verkar ha stigit honom åt huvudet. Förhoppningsvis är inte restrerande medlemmar i bandet lika smittade och kan få Matt att inse ett och annat. Jag älskar Bullet For My Valentine, men sånt här snack tål jag bara inte. Helt plötsligt åker tankarna tillbaks till Norway Rock och deras arroganta spelning utan mellansnack. Vad fan är det som händer?
I think bad thoughts, all day and all night long
Fick ett plötsligt begär av Monster, så jag tog mitt oplattade hår och drog iväg och köpte.
Haha, det får mig endast att tänka på när jag var nära på att få en smäll när jag sa till Robin att Burn är bättre än Monster. Som ni vet är Sonic Syndicate sponsrade av Monster, och lär stå vid dom tills döden skiljer dom åt. - det lär även bli Monster som bidrar till deras hjärtattack senare. Jag ska fråga om Burn vill sponsra mig och bidra till min död,
Tidigare idag plågade lisa mig genom att dra upp mig elva för att möta henne på stan klockan ett och snacka skit. Det är far beyond vad jag klarar av då min morgon börjar lagom vid middag. Så man kan lungt säga att den här dagen har varit lång, och den har ju fan ytterligare minst 7 timmar kvar att erbjuda. jisses,
och nu är det fan bara fyra jävla dagar kvar till sonisphere! Mitt bajs känns inte okej.
Nu ska man ju inte spoila, men kolla på det här från Sonisphere i Knebworth:
Jag skiter fan ner mig!!!!!!
Doing the rattlesnake shake
Jag har aldrig hört Mick Mars snacka såhär mycket, I bet no one has. och jag har aldrig orkat ta mig tid åt just Sixx Sense sedan starten i feburari. Vilket självklart är något jag ångrar nu, men som tur är kan jag ju catcha up på alla intervjuer på hemsidan. Sixx Sense är Nikki Sixx briljanta radioprogram som han leder tillsammans med Kerri Kasem, och han har redan gone "deeper with" Korn, Vince Neil, Rob Halford, Kat Von D, Duff McKagan, Ozzy, Paul Stanley, Lemmy och haft Slash weekend.
Jag lyssnade just klart på intervjun med Kat Von D, och det var så jävla sweet att det gjorde ont, haha. It was all about how they met och allt såntdär man skulle ge blanka fan i om det inte hade varit för att det är om just Kat och Nikki, två så sjukt härliga personligheter. They're beyond fierce. Och åter till intervjun med Mick, det är något ni verkligenborde lyssna på. Det är synd att man inte får höra hans sköna ord mer, I love that man.
Ja det går ju inte att neka att jag förmodligen kommer att vara fast på Sixx Sense hemsidan resten av kvällen. Jag älskar sånt här, och fast intervjuerna saknar rörlig bild är det inga problem för mig att bara toklyssna. Det är givande! Innan jag återgår citerar jag Duff McKagan's ord till Nikki: "It's awesome that you're having a radio show!"
I'll turn off the light and murder the dawn
Fick ett härligt uppväckande idag av nelle som stod och misshandlade ringklockan,
Hon skulle komma förbi med min mobil, och efter att ha somnat klockan sex i morse var det ett under att jag ens hörde den, haha. Well, efter det kastade jag mig i säng igen och nu har jag vaknat någorlunda.
Förutom att slöa och fördriva tid har jag nyss läst igenom Angry Metal Guy's >recension< på Blind Guardians kommade platta "At The Edge of Time". Tankarna flyger, och jag måste säga att han gjorde mig orolig när han redan innan recensionen började snackade om hur den inte var 100%. Efter att ha läst recensionen så har jag ändå en känsla av att jag kommer att tycka om det grymt mycket trots vissa nedåtgångar. Den frågan man ställer sig är ju egentligen, kommer Blind Guardian någonsin göra skivor som Nightfall in Middle-Earth och Imaginations From The Other Side igen?
Hur som helst så börjar det börjar närma sig, nästa vecka smäller det!
If Hansi's voice could kill?
Alice, isn't it frightening? Alice, aren't you scared?
- Uppdaterar mitt i "packandet".
Mitt i musikens esse och lite Annihilator. Och nej, jag har inte börjat packa och gud vet när jag kommer att börja göra det. jag har väldiga problem när det gäller att ta tag i packning, det vet ni ju vid det här laget. Det är så mycket mer frestande att hänga inne på youtube.
Någon frågade angående playlists på spotify. Jag rensar, tar bort och gör nya omvartannat. men kan bjussa på två stycken som jag uppdaterade idag: >PURE ORGASM< och >HELL ON HIGH HEELS<. Varsågoda och njut, Sen antar jag väl att det bara är att trycka på min profil så kommer all min skit upp.
nej... dags att återgå.
I'm a rockstar, I'm a dealer..
Borde jag ångra att jag köpte Ozzy's platta till morsan? För den är säkert inne på sitt 20e varv och hon tar glatt över största högtalarna och överröstar min musik. Inget emot Ozzy, jag älskar senaste plattan, men jag vill kunna lyssna på Behemoth utan att Ozzy kommer in och joinar Nergal på vocals, haha.
Förutom att jag inte har en lugn stund, har ett väldigt upptaget och intressant liv för tillfället och laddar upp diverse batterier till alla tekniska prylar som ska med till norge, har jag har blivit påverkad av >Pelle< att se serien Six Feet Under. För det finns inget han har tjatat om så mycket som den, möjligen Dexter. Och som en slavisk bloggläsare är det ofrånkomligt att bli påverkad. (sen är det ju kanske så att jag litar på pelles kungliga smak inom serier också). Funderar på att sluta se efter att bara ha sett pilotavsnittet, men... nä. Kan ju hoppas att det inte slutar i ett maniskt beroende,
Gotta make something of your life girl
Taylor gör mig lesbisk
Idag ska jag sticka på stan och möta upp lisa,
Ska växla in lite pengar till norska kronor och försöka att inte köpa massa skit. Det blir fan ett under om jag överlever norge ekonomiskt, det är så sjukligt dyrt i vårt grannland. så sjukligt dyrt att jag nästan börjat hata landet innan jag ens varit där, haha. Jag menar, bara Norway Rock biljetten gick på 2300:- och då är inte camping inräknat.
Solen steker här idag, så det är väl bara att dra på sig jeansshortsen och patronbältet, greppa ipoden och dra vidare.
soon my friends, soon...
1 uke until Norway Rock!
Idag är det exakt en vecka tills första banden entrar Norway Rock!
Jag håller på att dö i överväntan! Jag beter mig som en rymling från psyket. Schemat är så övermänskligt bra att rysningarna skulle ta knäck även på er. Det finns bara en huvudscen, vilket resulterar i att inget band krockar! Det är ju ett himmelrike bara isig. För det brukar oftast vara det som förstör en hel del, men nu är det ju bevisat att detta inte borde kunna förstöras. om vi nu inte styckas levande dvs,
Jag överlevar mina målardagar genom att lyssna på min >Norway Rock Playlist< på spotify, som jag har snickrat ihop genom att kolla samtliga bands senaste setlists.
Nästa måndag drar jag och nelle mot Oslo och börjar resan. Sen kan vi nog bli sedda med varsin sånhär i handen och stort BRUTALT (haha) smile i facet:
I was told to stay away, those two words I can't obey
Men kolla på det här då!
Bullet For My Valentine @ Metaltown. Världens credd till mannen bakom kameran, satan vad grymma livevideos! Detta mina vänner, är fan inte dåligt. jag avundas er som var där samtidigt som jag nu håller på att avlida i väntan på Norway Rock. Hoppas jag inte har dött innan sista dagen, för det är nämligen inte förren då killarna intar huvudscenen.
Jag föreslår att ni kollar in killens youtoube channel, han har en massa govideos från Metaltown. Bland annat från In Flames och Fridéns dreadslösa huvud.
This cross is heavy when you're my soul sucker
Att Ozzy är tillbaks med lite nytt har knappast undgått någon,
Nu med Gus G istället för Zakk Wylde och plattan Scream som släpps imorgon. Den har ju dock legat uppe på myspace ett tag och det går ju inte att låta bli att lyssna. Det finns mycket golåtar på nya plattan ska ni veta! Jag tycker att den är betydligt bättre än föregående Black Rain som släpptes 2007. Jag har nött låten Soul Sucker hela dagen, sataaan vad bra den är! Nu finns den även ute på spotify, så lyd mig och lyssna.
Nu ska jag dra på rep och vara lite dräggig.
Imorrn ska jag och gnälle boka allt till Norway Rock och sen blir det ytterligare lite rep.
Vi skrivs!
I'll give ya something to live for, have ya, grab ya til your sore
The Runaways
So fucking brilliant! Jag plöjde just igenom filmen för andra gången och är helt fast. Jag skulle kunna låta den rulla en tredje gång utan problem. 70-tal och rock n' roll virvlar runt i min hjärna och jag vill, som vanligt, placeras betydligt fler år bak i tiden. Det jag saknar i filmen är lite djupare fakta och fler inblickar, men generellt så är filmen helgrym om man inte är för petig. Ni som läst min blogg vet att jag haft stora förväntningar på den, och den levde kort och gott upp till förväntningarna.
Och... ni fuckers som klagar på Kristen Stewart kan stoppa igen käften och se The Runaways. Jag har alltid gillat Kristen, hon är grym, och hon är jävligt grym som Joan Jett! För att inte tala om Dakota Fanning's grymma insats som Cherie Currie.
Nej satan vad underbart hörrni. Jag sitter här och trycker i mig jordgubbar och funderar på vad jag ska göra härnäst. Det är sommarlov, jag är nyss hemkomen från stockholm och Kiss, det finns inga hinder och det är Norway Rock och rep som är nästa stopp i kalendern. Det är fan inte dåligt. Ledsen över att missa Metal Town i år är jag inte heller då bokningarna inte var på topp. Killarna i Bullet for my valentine får jag ändå se på Norway Rock.
With a pinch of rock and a dose of roll, I can warm you up if you get too cold. I can bring you up when you're going down, I can smash your head all over this town.
Another life,a different way, signs of life from yesterday
Jimmie i Dead By April senaste tillskott av tatueringar är jävligt heta!
Är det något jag kommer att inspektera extra noga i Piteå i sommar är det definitivt dom. För jag kommer troligen vara en bitterfitta när det gäller den nya sångaren Zandro Zantiago. Han var på plats när jag gled förbi och tog mig en titt på killarna på årets House of Metal, och synen av en mer tråkig och intetsägande kille har jag inte sett. Anledningen till att jag ens kom och tänka på dessa killar er deras nya låt Love Like Blood. För det är seriöst bland det mest kassa jag hört i låtvägar genom mitt liv. Att det är en cover och en "chans för Zandro att visa sina sångkunskaper" skiter jag i, det är en smärta att ens lyssna sig igenom låten.
Men nu lämnar vi det, haha. Gårdagens kalla stora starka var en riktig njutning och vi hade det jävligt trevligt vi brudar! Vi jäste ner oss i sofforna på Allstars uteservering och njöt av kvällen. Jag blev förvånad över hur bra musik dom spelade på där, bl.a. Hardcore Superstar och Shinedown. och när Avenged Sevenfold's Warmness on the Soul hördes ur högtalarna blev jag fan impad. Jag har aldrig hört den spelas någonstans förut, i och med det fångade Allstar mig totalt kan man säga.
Jag är i mitt i stressens mittpunkt och försöker tillfredsställa mig själv med bloggning och musik samtidigt som jag måste packa och skriva en inlämning. Det funkar inte! Haha, så nu måste jag återgå.
Kai och gänget joinar mig i stressen med oslagbar musik,
I think bad thoughts, all day and all night long
Min man Marilyn Manson ska spela en stor roll i den uppkommande hollywood filmen "Splatter Sisters". Så nu väntar inte bara hans egen regisserade film, utan även detta! Men, att det väntar två filmer med mannen gör mig absolut ingenting, jag kan gärna göra det till en vana att se honom på bioduken. Det är David Gordon Green som ligger bakom filmen och Mansons otroligt heta fiancee Evan Rachel Wood har också en roll i filmen. Det är en, jag citerar, "sexploitation-serial-killer-slasher-road movie with an 80’s slasher vibe". Sounds pretty fucking good to me, jag ser fram emot det som fan!
Nu är för övrigt matte nationella gjort, efter fyra timmar i aulan och en nära självmord-upplevelse. Haha, jag kan nog inte förvänta mig ett godkänt där för det var fan det jävligaste jag har varit med om i matteväg. Men nu är skiten gjord iallafall. Ikväll måste jag ladda om och plugga rättskunskap. kulspruta? någon?
Men först lite njutning..
"Just look at me and listen. I'm the man, the man, give you my hand"
>Sen tänkte jag tipsa er om en grym tävling där man kan vinna en skiva, kika in hos >Annely<. Jag är jävligt sugen på Megadeth eller Behemoth plattan!
You're gonna die young 'cause you're under my gun
Haha, Rocky är kungen!
Jag vill ha en polare som Rocky, en Rocky i människoversion. härmed efterlyser jag en sådan störtskön människa,
Gårkvällen var riktigt nice, ölande med grymma varelser på onsdagkväll borde ske mer ofta. Dock så är det ju inte varje gång man är ledig på en torsdag. Efter rep, skönsång, skitsnack, musik och planer så vaknade jag upp under andrea's bord när fåglarna hade börjat kvittra. Där kan man snacka om missanpassat, hahaha.
Jag har gjort mig bekväm och sitter och lyssnar på Danko Jones nya verk Below The Belt.
Allt som saknas nu är ett stort glas med cola och isbitar i... då skulle fan allt vara perfekt. Njuta av Dankos sköna stämma tillsammans med den grymma musiken och samtidigt halsa iskall cola, aaaah.. Men så tur ska man tydligen inte få ha. Jag får nöja mig med vanligt vatten i en mugg eftersom mamma vägrar köpa dricka för att vi har en sodastream, och sodastreamen har för tillfället ingen kolsyra. Fan vad livet är orättvist! jävla piss,
playing: Danko Jones - (I Can't Handle) Moderation
I can feel your fever, taking over!
Fever - skivan som behöver lyssnas in.
Gud vad jag har ältat denna platta nu, enda sedan den kom. Ni minns att jag visade ganska klara tecken på besvikelse efter jag hört den första gången? Jag är inte besviken längre, utan mer ingenting. Det är låter precis som Bullet for my valentine gör och plattan är riktigt bra. Det kanske är det, att jag hade förväntat mig för mycket och en mer "wow" känsla. Det är väl verkligen det jag har saknat med den här skivan. Det här med att dom skulle göra en skiva i Poison-anda stämmer dock inte in, jag tycker att det här är mer Scream aim fire, så det kanske är därför också. Jag saknar lite hårdare riff och gitarrsolon, och jag är inte så förtjust i alla lugna låtar. Men i sin helhet är det en jävligt bra platta och alla låtar är mer eller mindre skitbra. Men det ger ingen "wow" känsla, jag får mest den här "home sweet home" känslan, vilket känns tryggt och samtidigt lite tråkigt. Jag vill inte tappa hoppet om att dom någon dag kommer att göra en lika grym platta som Poison, men än är dom inte där.
Fever slår inte Poison och Scream Aim Fire, men är en grym platta försig. Jag ser fram emot att se dom nya, och för att inte tala om dom äldre, låtarna live i sommar! Satan vad bra jag kommer att må bra med Matt Tuck stående framför mig.
Bästa låtarna: Your Betrayal, Fever, Alone, Dignity
You still stuff your mouth with your dreams
Woodstock 94,
Satan vad underbart! Vilken jävla feeling man får av den här videon. Mama Kin har gått på varv i högtalarna väldigt ofta på sistone, det är utan tvekan en av mina favoritlåtar med Aerosmith. Det smärtar i bröstkorgen när jag blir påmind om Sweden Rock. Hade det varit lite jävla underbart att få se Aerosmith live? Jag avlider av bara tanken. Jag ska tvinga fredde att ringa mig under Mama Kin (om dom av någon mirakulös anledning kör den) eller Dream On, annars ska jag stycka honom.
Och idag är det torsdag igen. känns det inte som att det var torsdag nyss? Den här veckan har gått riktigt snabbt faktiskt. Bara min kropp bestämmer sig för att välkomna helgen genom att bli frisk så blir jag nöjd, jag börjar bli lagomt less på att gå omkring och hosta och snora nu. Så less att jag var tvungen att tröstshoppa idag igen, haha. Det är ett under vilka ursäkter man kan dra till med.
"It ain't easy livin' like you wanna, it's so hard to find peace of mind.
Yes it is, the way I see it you gotta say shit. But don't forget to drop me a line"
thecobrasnake.com
