SANIBO

Urplock från last weekend. Bilder som verkligen var i det sämsta skick denna gång. Ovan ser ni bl.a. She-Ra från He-Man, Sailor Moon, Jessica herself (True Blood), Jane Jetson från The Jetsons, Chewbacca, Skeletor från He-man, Tingeling och Hermione. Utöver det hade vi ett par helt oförklarliga utklädnader/ingen utklädnad alls. Vi körde en röstning a lá Robinson i slutet (allt finns på film and it's fucking hilarious) och priset för bästa utklädnad gick utan tvekan till Chewbacca the legend! Någon förtaskig varelse trampade dock sönder priset sen, tragedi deluxe.


En förjävla go kväll!
Tror ni att jag är nöjd över min True Blood flaska eller? Jag är så jävla kär.

The best of 10 years with Hardcore Superstar!
Igår släpptes samlingsplattan vi alla väntat på, och igår befann den sig också i min post, signerad och alldeles perfekt! Självklart kan inte alla briljanta låtar få tid och utrymme på plattan, det hade varit en omöjlighet. Men jag är ändå jävligt nöjd, förutom att jag tycker att det är med alldeles för många låtar från den senaste plattan. Visst, Split your lip är en förbannat grym platta, men det finns så mycket annat som hade kunnat få plats istället.

Men vad finns det inte att älska med denna platta? Oavsett låtval är den ett masterpiece. Jag menar, Honey Tongue finns på plats! Ord är överflödiga, där har vi pricken över allt.

                                                                                                                     sanna? jessica?

Skitmåndag. Hemma från en fullspäckad helg i huvudstaden med en grym maskerad / inflyttningsfest / födelsedagsröj. Satte mig på flyget i morse, kände lukten av den där förbannade kanelbullen (har malmö aviation inget annat?), sov, släpade mig hem för att nästa timme dra till arbetsförmedlingen och bli påtvingad en jobbcoach. Med mord i blicken gick jag också vilse när jag skulle ut därifrån, legendariskt, haha.

I all morgonhets på tuben fick jag dock se Sweden Rocks första bandsläpp! Ett grymt fint första bandsläpp! Jag kunde inte hålla mig från att tröttsamt spärra upp ögonen och le förfärligt. Det är så jävla gött när bandsläppen börjar rulla in och man svävar bort i tankarna om ännu en grym festivalsommar. Kanske blir det sweden rock nästa år? Det är fan god tid för det,

Vixen
Fabulous, hot, brilliant and fierce! Ni vet att jag inte går crazy över band med brudar på sång, men är det ett band jag går igång på som enbart inkluderar brudar så är det Vixen. Jag har nämnt dem förut i bloggen, säkert vid ett flertal tillfällen, men nu när jag är inne i en Vixen period igen så måste jag sprida den vidare hit.

Med lineupen Janet Gardner (sång), Roxy Petrucci (trummor), Jan Kuehnemund (gitarr) och Share Pedersen (bas) gjorde Vixen sina två bästa album Vixen (1988) och Rev It Up (1990), verkligen värda att ge lite tid åt. Det är nästan så att det blir för mycket åt det lugna hållet när det gäller vissa låtar, men det bästa väger upp. Gardner har så förbannat skön pipa! Ingen mänsklig varelse kan väl heller undgå hur sinnes snygga dom är. Jag blir så grymt inspirerad av deras kläder och styling. Alla är ju i princip gamla idag så det skulle väl vara på sin plats om jag bara fick ärva deras garderober.

Rediga bilder från helgen
Förbannat skabbiga och rediga, haha. Sweden Rock Kryssningen levde upp till de flesta förväntningarna och tillsammans med guld sällskap och grymma spelningar blev det fan en fullträff! Ljudet på spelningarna var inte världsklass, men det känns väl som den vanliga visan när det gäller kryssningar. Men var man i sådan fullkomlig extas som jag var det nog inte så väldans märkvärt för tillfället.

Exodus var kryssningens självklara höjdpunkt och det var grymt att se dom lira för första gången. Nu skulle man ju som vanligt ha varit vid livet på 80-talet, men med både Gary Holt och Tom Hunting kvar i bandet var det en fröööjd. De bjöd på en hyffsad bra setlist också a lá Toxic Waltz, Bonded by Blood, Piranha, Blacklist etc. Fick mig en redig setlist och kram av Tom Hunting efter spelningen också, så mer på moln kunde jag väl i princip inte vara. Gamma Ray's spelning gick hyffsat utan Henjo (som vi trodde hade råkat ut för en motorcykelolycka, innan kai försäkrade oss om att det bara var en vanlig cykelolycka. lmfao). Setlisten var sjukt go denna gång, de körde hela Rebellion in Dreamland och goingar som Gamma Ray, Money, Somewhere Out In Space och Dethrone Tyranny + Induction.

Efterfest och dylikt i baren var också förbannat härligt. Gött folk och bl.a. Lee Altus (Exodus) på plats, så jag fick snacka och nörda ordentligt med honom om bland annat Thrashfest Classics som glider förbi götet i december. Han lyckades övertala mig ganska lätt att det inte får missas. Resterande tid i stockholm var som vanligt en fröjd det också med häng med en massa gött folk! Bl.a. med Michaela Hangoverdoll< och Emma Bartok<, the fierce ones themselves.


Roligt att vara hemma? ehe...

När detta ligger i brevlådan kan man inte bli annat än kärleksfull. Så vill ni ha kärlek av mig får ni passa på nu. När man öppnar brevlådan och möts av Dave Mustaine känns världen genast mindre dryg. Nackdelen med att dessa tidningar dimper ner i brevlådan samtidigt är väl dock att väntetiden efter ännu ett nummer blir värre eftersom dom inte byter av varandra. Men det är en världslig liten sak. I detta nummer av SRM har vi prenumeranter även chansen att vinna Dave's gitarr och ett ex av Th1rt3en. killer!

Inte världsbäst att jag blir distraherad när jag borde fokusera på att packa till helgen. Imorgon sticker jag, och satan vad skönt det ska bli. Jag hoppas för min del att jag aldrig återvänder och att Gary Holt kidnappar mig.

Behemoth "Lucifer" (OFFICIAL VIDEO | Uncensored)
They've done it again, a fucking masterpiece! Det finns få som gör lika grymma och välgjorda musikvideor som Behemoth, och det väl finns definitivt inga som lever upp till just Behemoth's videor. Det här är alltså den ocensurerade versionen till låten Lucifer från 2009 års Evangelion. Magnifikt. Den censurerade versionen finns på youtube, men vem bryr sig om att se den iöhvt.

Det känns så jävla skönt att se Nergal på g igen efter sin leukemi. Jag kommer verkligen att försöka dra på Full of Hate Tour i februari och se bandet leverera igen.  

Är det skivmässa så är det väl det.
Jag hade kunnat köpa ihjäl mig, men så roligt ska vi inte ha. Jag höll mig till early pressing och försökte ignonera alla briljanta vinyler. Detta gick på ca 300 spänn totalt. Det kallar jag gött. Jag hade händerna på ännu en Anthrax vinyl, men jag kollade bort fem minuter och sen hann någon nalla den. Vreden inom mig då! Man ska aldrig släppa taget eller tveka. Ändå tragiskt vad lite plattor man äger, .. Hade varit förjävla härligt att få känna på den där känslan när man drog och köpte skivor och musiken inte fanns på nätet. Samlingen hade nog varit en annan då,

Och vänta nu, vad fan är det för vecka i veckan? Sweden Rock Kryssning vecka! Så jävla värt,