SANIBO

BULLET
Bullet inledde festivalen starkt på den största scenen och gjorde det lika bra som alltid! Även fast jag tycker att det kunde varit lite mer folk så var det förbannat skön stämning nere i publikhavet och på låtar som Dusk Til Dawn, Roadking, Pay The Price och Bite The Bullet var den, inte helt oväntat, som bäst. Dem drog även av nya Highway Pirates, Stay Wild, Down And Out, Heavy Metal Dynamite och Heading For The Top's allra finaste Turn It Up Loud och Rambling Man. Tredje gången gillt och det blir fan aldrig tråkigt!




DARK TRANQUILLITY
Andra band att inta headliner-scenen var Dark Tranquillity, och folkmassan var säkert redan den dubbla jämfört med Bullet. Jag har aldrig sett DT live så jag var jävligt spänd på att äntligen få göra det och redan efter öppningslåten visste jag att det skulle bli helt jävla sanslöst! Vilket det också blev. Publiken var helt i sinnen och DT levererade så fruktansvärt bra att det var svårt att ta in och bearbeta.

Publiken var tagna av DT, och DT var tagna av publiken. Stanne kunde inte heller motstå att hoppa ner till oss och ta emot ännu mer kärlek. Och jag kan säga redan nu, att känslan av att ha en growlandes Mikael Stanne 3 cm från ansiktet slår det mesta. Bäst under spelning var utan tvekan Punish My Heaven, Final Resistance, Therein och Terminus, som alla lirades efter varandra och avslutade spelningen och framkallade sjuka rysningar. Dem körde även guldlåtar som Misery's Crown, Lost To Apathy, The Gallery, Focus Shift och Monochromatic Stains.

Efter att House of Metal's bästa spelning för iår var över blev det ytterligare lite kramar och kärleksförklaringar nedanför scenen innan publiken nöjda och tillfredsställda kunde gå vidare och leva lyckliga i alla sina dagar.




U.D.O.
Jag befann mig bara vid headliner-scenen under första kvällen och sist ut var U.D.O! Med inte så värst höga förväntningar blev det i slutändan en jävigt skön spelning. Självklart var det Accept låtarna Princess Of The Dawn, Metal Heart och Fast As A Shark som triggade igång publiken mest och också var förbannat grymt att se live tillsammans med Udo's mäktiga pipa. Men även U.D.O's egna The Bogeyman, Animal House, Man And Machine och Vendetta förvånade och var jävligt grymma live!

Trots att Udo är en liten gamhök så var det ständigt röj på scenen. Så var det rätt att ha U.D.O som headline? Ja, det var trots allt en grym spelning i helt rätt anda.