SANIBO

 

 

"Heey babe!" är vad Dee säger jag när jag halvt uppe bland molnen går fram till honom med boken i famnen och försöker ösa min kärlek över honom på ett snyggt sätt, samtidigt som jag tänker "stackars sate, han måste lyssna på sånt här 24/7". Han signerar boken samtidigt som han börjar snacka om svenska brudar, men jag uppfattar inte särskilt mycket eftersom jag är för upptagen med att försöka andas och förlänga varje sekund av ögonblicket.

 

Efter en diskussion om föregående natts spelning avslutas det legendariska mötet med en kram som fortfarande ger mig rysningar. Eftersom jag var kameralös kunde jag inte föreviga det hela på bild, men det gör mig inget. Jag har äntligen träffat Dee Snider och jag har hans biografi signerad! Lycklig? Så in åt helvete! Både musiknörden och bokmalen inom mig är beyond nöjd. Så länge inte minnet sviker mig en vacker dag så finns det hela där.

 

Förutom en hög med ölstinkade smutstvätt var följande vad som kunde fiskas upp ur väskan efter resan. Det enda jag köpte förutom bärs och mat var det stiliga sweden rock glaset och Dee's biografi. Det är fan rekord. Men skriker kontot av smärta så får man också leva efter det! Hur tragiskt det än känns. 

 

Megadeth plektrumet trycktes in i min hand i Dee's signeringstält av Rikk Scholvinck med repliken "My number's on the back, call me later and we'll drink some beer!". Haha. Did we drink some beer? Oh, you'll never find out. (Nej.) Night Ranger plektrumet fångades på traditionell väg, och likaså Machine Head setlistan som blev min veckan efter på giget @ Gröna Lund. Unisonic plattan är självklart Kai skyldig för, efter några välbehövda jack and coke trycktes den upp i min famn. Den ska få snurra några varv så att texterna sitter lagom till Skogsröjet!