SANIBO

The Walking Dead.
Premiär datum: 31/10 2010 (USA)

Har vi en ny succé serie på gång? The Walking Dead, en serie baserad på Robert Kirkman's serietidning med samma namn, handlar om sheriffen Rick Grimes som vaknar upp i en övergiven stad efter att ha legat i koma en längre tid. En övergiven stad som senare visar sig vara härjad av en zombie epidemi. Rick Grimes försöker sedan ta sig igenom detta levande med hjälp av en grupp andra överlevande.

En tv-serie innehållande zombies och det står sanna skriven över hela serien! Nog för att jag är en serie och film nörd. Serien har fått 9,6 i betyg på IMDB och får ständigt bra recensioner. Pilot avsnittet visar på en grym serie och ett bra koncept, trots den mycket igenkännande storyn. För visst kan man känna "hur många gånger har vi inte sett det här nu?", men det här är något utöver det vanliga, just också med tanke på att det är en serie. Till döma av storyn och skådespelarna ser det här jävligt lovande ut!

Happy Halloween suckers!
Haft en bra halloween-helg? Got the worst hangover of your lifes?
Det har jag med, med tanke på bilden ovan. Now that's what I call a pretty girl! Nej, själv mår jag rätt så fint, förutom att den här influensan verkar vara jävligt seg att bli av med. Jag har nyss beställt en peruk till nästa helg då det blir halloween firande för min del. Och efter ungefär 80 år av velande angående vad jag ska klä ut mig tror jag att jag har lyckats bestämma mig för något legendariskt.

Idag är jävligt bra dag för Backyard Babies.
Men å andra sidan, it's always a good time for Backyard Babies. Idag har även Nicke Borg's autograf lyckats placera sig på min vägg. Han var på Bengans i veckan och mr.edling erbjöd sig att kirra en autograf till mig. Och inte fan tackar man nej då! Jag kan ju låtsas att jag var där, för den pryder min vägg jävligt snyggt.

Här har ni den, my precious! Snyggare än aldrig förr,
Signad av samtliga medlemmar i Steelwing, förutom en festprisse, ja iallafall enligt gitarristen Alex. Själv kan jag iallafall räkna till fem signaturer, det är ett mysterium. Jag lovade även att vårda den ömt, men som ni kan se är den redan kantstött i nedre vänstra hörnet, det är oförlåtligt! Min tanke var inte att köpa en platta, utan en t-shirt, men eftersom dem slutat sälja min vita favorit så valde jag plattan istället.

Om jag hade varit lite mer villig hade jag dock haft en vit Steelwing tröja i mina ägor just nu. Deras polare blev obotligt förälskad i min Queensrÿche tshirt och var beredd att göra allt för att få den, inklusive byta sin vita Steelwing tröja mot den, den var i stort sätt halvvägs över huvudet. Det var lockande... men nej, den finns tillgänglig på nätet för en mer billig peng än vad jag gav för min älskade Queensrÿche tshirt. ;)

Have a nice saturday!

Blind Guardian. Mitt hjärta slår extra slag vid bara tanken på detta tyska power metal band. Det är få som håller på den briljans som Blind Guardian levererar, deras plattor tillhör några av de bästa som någonsin gjorts och kommer troligen alltid att göra det. Direkt nyheten om att dem skulle befinna sig i huvudstaden nådde oss fanns det ingen direkt tvekan på vart man var tvungen att befinna sig den 23 oktober 2010.

Direkt lokalen fylldes med Blind Guardian anhängare slog det snabbt upp i allsång och Valhalla började skaka väggarna i väntan på att gudarna skulle inta scenen. När dem sedan gjorde det, med introt Sacred Worlds från senaste At The Edge Of Time, var det inte en själ som stod lugn. Innan frontmannen Hansi Kürsch ens hunnit säga sina första ord började även en klunga skrika "Majesty", vilket sedan resulterade i att hela lokalen demonstrerade fram mästerverket från första plattan. Men setlisten som tidigare gjort sig synlig på scen visade klart att någon Majesty inte var planerad för kvällen, och Hansi påpekade även att vi lika gärna kunde glömma det.

Spelningen fortsatte med Welcome To Dying och därefter tunga Another Holy War innan klassikern Nightfall från Nightfall In Middle-Earth fick tid att glänsa. Det stod redan då klart att Hansi lika gärna hade kunnat lämna över micken till samtliga i publiken, vilket han var nära att göra vid diverse tillfällen. Här snackar vi en drömpublik utan dess like som hade kunnat sjunga alla texter i sömnen. Jag hade tidigare trott att hoppet för Lost In The Twilight Hall var ute, men introt träffade öronen som sjunde låt och framkallade ett historiskt ögonblick i mitt liv. Ytterligare mästerverk fyllde klubben, Time Stans Still (At The Iron Hill), A Past And Future Secret, Punishment Divine och nya Tanelorn innan bandet lämnade scenen för att fort entra den igen efter en hysterisk publik som skulle ge allt för att få leva på detta ögonblick resten av livet.

Väl ute igen så hade "Majesty" vrålen börjat igen och Hansi kollade ner i scenen för att sedan säga att han förmodligen skulle få skit för vad han nu skulle göra. Och med det sagt hördes introt till Majesty och hela Klubben brast ut i ett enda stort glädjevrål. Lyckan var därmed oändlig. Sedan togs pallarna och de akustiska gitarrerna fram och det blev allsång a la The Bard's Song för hela slanten, och som om det inte kunde bli bättre kom efterlängtade Valhalla rullandes och tätt efter oslagbara Mirror Mirror. Med en legendarisk spelning som sedan höll på att nå sitt slut fick The Regents covern Barbara Ann bli avslutande låt för denna gång, en låt som inte spelats på hela turnen förutom i Stockholm. Ett perfekt avslut.

Bandet hade en otrolig kontakt med publiken och Hansi böjde sig vid flertal tillfällen ner mot oss och tog våra händer. Lyckan smittades och jag kan slå vad om vi var de lyckligaste på plats i stockholm. Jag har redan sagt det, men vilka gudar! André Olbrich och Marcus Sipen's gitarrförmågor och Frederik Ehmke's felfria briljans på trummorna fick en att skaka även live och Hansi's pipa var precis lika grym som förväntat. Publiken som hade placerat sig front row bugade vid ett flertal tillfällen med avsikt att få bandet att känna sig som gudar, vilket jag är övertygad över att de gjorde. Jag tror inte jag behöver säga mer, eller vad säger ni?

Betyg: 5/5

Steelwing, Blind Guardian Support

Det är inte ofta man nästan känner sig lika taggad på förbandet som på huvudakten, men i detta fall är jag nästan beredd att säga att jag i stort sätt var lika brutalt laddad på att få bevittna båda banden live. Och efter att ha andats Steelwing sedan debutsläppet Lord of the Wasteland var jag riktigt spänd på att äntligen få se vad dem går för live.

Förutom alldeles för kort speltid, en nackdel med att vara support, och ett alldeles för dåligt ljud som gjorde att Rileys grymma pipa försvann bakom restrerande instrument så gjorde dem jävligt bra ifrån sig! Jag var inte besviken en sekund. Med Riley sist in för att påbörja Headhunter efter introslingan Enter The Wasteland exploderade dom Klubbens lilla lokal och trots de få som intresserade sig för förbandet lyckades dem dra igång en grym stämning! Tunga Roadkill (Or be killed) och The Illusion gjorde utan tvekan sig bäst som live-låtar, men favoriten Sentinel Hill och The Nightwatcher var även låtar som stod på setlisten under kvällen. Varje medlem kunde sin grej felfritt och tillsammans bildade dem ett band med bra sammanhållning på scen. För att inte glömma Riley's sanslöst briljanta sång som satte benen i gungning, för inte ens det skriket som han bär på kunde undgå det dåliga ljudet.

Steelwing behöver en större scen, för det är där jag ser dem, trots att dom ännu är nykomlingar. Men helvete vilka heta nykomlingar! Dem levererar klassisk heavy metal precis som den ska vara och gör det sanslöst bra. Det går inte undgå att Steelwing är något extra och det känns mäktigt att få tagit del av dem på den här turnén. Det perfekta förbandet till Blind Guardian! Om jag inte var förälskad innan, så är jag definitvt det nu.

Betyg: 4/5
Det dåliga ljudet och scenen förstörde något som kunde vart full pott. Det går inte att ignonera det faktum att samtliga fem medlemmar behöver mer space.

Det var som att komma hem till winter wonderland igår när vi steg av flyget.
Men nu är jag hemma och har åkt på influensan från hell, men mår ändå rätt så jävla bra med tanke på helgen som varit. Ja, denna helg tar den mesta bland helger. Blind Guardian och Steelwing var helt enligt förväntningarna och jag svävar fortfarande på moln efter ha fått ha en helt underbar kontakt med Hansi och hans pipa.

I fredags drog vi på Rocks invigde helgen lite lätt. Väl där var det väl inte så otroligt mycket fart, Joacim Cans och Oscar Dronjak gled omkring mellan bardiskarna, och senare lyckades vi även träffa en jävligt trevlig kille som tidigare hade spelat i Steelwing. Väl efter konserten i lördags "presenterade" han mig för killarna. Det var väl för mig rätt så ofattbart att stå och snacka med steelwing, men helvete vad gött det var! Jag köpte även deras platta som dem signade senare. Men dem skulle dock inte dra ut, så det blev inge bärs med killarna, dem hade ett schema att passa, jävligt synd faktiskt.

Efter konserten drog vi vidare och väl ute i vimlet stötte jag på Jonas från Enforcer. Han bjöd på bärs och vi snackade ett jävla tag om musikens alla hörn. Han var en riktigt trevlig snubbe faktiskt, och nu fick man även en lite bättre syn på varför Enforcer var tvungen att ställa in turnén med Blind Guardian. En del härliga nyheter om Enforcer slank även ur honom och det tackar vi för! Men dem ska jag hålla käft om. Där bestämdes även en brutal efterfest med Airbourne om vi skulle dyka upp på konserten i November.

Med ett stort jävla tack till sällskapet säger jag tack som fan för den här helgen! Ni ska få en legendary sanibo uppdatering från konserten med bilder och rubbet senare idag. Just nu har jag fullt upp med att snyta mig.

filmat i lördags:

Okej, låt oss säga såhär: det är en jävla tur att jag ska bort i helgen. Min dator gav nämligen upp igår och lämnade en doft av något bränt efter sig. Den orkade inte med min skit, den orkade inte kämpa för livet och valde att halvt förstöra mitt istället, fear game. Nu har jag en ocharmig och dryg lånedator i mina ägor istället tills min älskling kommer tillbaks, förhoppnings med hårddisken i behåll. Annars är det lika bra att sätta en kula i pannan,

Anyway, det är dags att åka till den bättre delen av landet nu för lite Blind Guardian, Steelwing, bärs och grymt sällskap. Det känns... sådär, lite småtrist osv. 

I'll be back on sunday, til then: rock on!

Nytt från Engel, en orgasm utan dess like.
Det är ofrånkomligt att inte älska allt som Mr. Engelin åstadkommer inom musiken. Jag ser fram emot kommande plattan Threnody (8 November) som en kanin på speed! Det var väl fan i mig på tiden, eller vad säger ni? Det känns som att 2007's Absolute Design släpptes för sisådär 40 år sedan. Jag gillar det nya, jag gillar det nya ruskigt jävla mycket faktiskt!

Efter att ha haft en fin diskussion med Engelin själv över twitter för ungefär ett år sedan om nytt från Engel såg det rätt dött ut då han uppenbarligen undvek ämnet, men nu finns ljuset där igen, och jag tror att vi kan konstatera att detta kommer bli grymt. Plattan har även haft sin release i Japan tidigare i år, men denna release kommer att vara annorlunda.

Besök Engelpropaganda.com för tracklist och cover på Threnody.

Låt oss inviga Blind Guardian veckan!
På lördag smäller det, Blind Guardian spelar på klubben med Steelwing som support. Jag sticker ner till huvudstaden på torsdag och får ett kärt återseende i form av två fierca brudar jag har saknat i mitt liv alldeles för länge nu. Det kommer kännas så jävla skönt med en liten nytändning! Believe me, bor man här och sticker till stockholm får man fan en nytändning som tåls att nämna. Ni kan nog redan gissa att jag håller på att smälla av i väntan på spelningen, när jag och Macce checkade setlist.fm i lördags så såg vi även att dem hade lirat Lost In The Twilight Hall i Tjeckien. Helvete vad brutalt!

Idag har jag tillbringat lektionerna till att slakta Angrymetalguy.com med mina ögon och håller nu på att fylla ipoden med lite färskt kött. Ipoden höll nog på att brinna upp så mycket som jag har varvat varenda låt som finns där för tillfället, så det var väl dags för en rensning.

På lördag är det fan jag som ska dela en bärs med grabbarna Steelwing!

Mondo Guerra.
Genom Project Runway's åtta säsonger har det varit med ett par riktigt grymma och utstående designers. En av dem hittills mest underbara och utstående är Mondo Guerra, som för tillfället är närvarande i säsong 8 som pågår just nu. Hans design är unik och kastar alla andra desginers under bussen gång på gång. Jag är en sucker för project Runway, just för att det oftast alltid dyker upp sådana här grymma personer som Mondo. Ta bara Daniel Vosovic från säsong 2, Christian Siriano (one of the most fierce persons on earth) från säsong 4 och Jeffrey Sebelia från säsong 3. Och för att inte tala om designernas oslagbara mentor, Tim Gunn. Ett mönster är också att båda Siriano och Jeffrey vann hela skiten, och det är klart att Mondo Fierce även han tar hem skiten! I fucking love him.

Chockad över att jag är en sucker för Project Runway? Då skulle ni veta alla andra program jag är en sucker för, haha. Alla behöver lite fierce i livet för att överleva.

>Klicka här< för att se alla säsonger av Project Runway.
 

Inviger fredagen med lite Black Label Society, känns jävligt rätt.
In This River är ju bortom ord underbar, även känd som Zakk Wylde's låt tillägnad Dimebag.

Jag har nyss hällt i mig en alvedon och njuter av BLS som skakar lite liv i väggarna. Sanna 82 år ska nog tillbringa hela kvällen i soffan och hoppas på att Jay will blow her away. Mycket mer kommer jag nog inte ta mig till att göra. Är ganska tom på ord för tillfället, orden flödar inte som dom brukar. Jag fick en billig stockholmsbiljett bokad tillslut och ska nog gå i ide tills nästa helg. "Wake me up when Blind Guardian enters the stage."

later!

They shoot ugly whores, don't they?

Airbourne - Bottom Of The Well Official Music Video


Danko Jones - Had Enough Official Music Video

Två nysläppta musikvideor från två grymma band. Två grymma låtar, två halvkassa videor som inte ger låtarna rättvisa. Bådadera bjuder på en tråkig storyline, men det faktum att man får se både Joel O'keeffe och Danko's tunga ansikten ger dem utan tvekan godkänt. 

Idag vaknade jag av att morsan skrek något i stil med att världen höll på att gå under. Nej, inte riktigt, men det kunde lika gärna ha varit det hon skrek, för det var snöstorm ute. Snöstorm! Give me a fucking break, det är fan den 14 oktober! Jag tror nog att mitt undermedvetna hade hoppats på att snön inte alls skulle komma i år, utan smyga sig fram runt januari. Istället fick jag uppleva kyla ända in i benmärgen med skinnjackan och tightsen på i snöstormen. Dags att köpa vinterjacka? Tror fan det är dags.

Snön körde ingen smygstart iår. that son of a bitch,

Tre bilder från i lördags. kinda heavy.

Först och främst, Grattis till gamhoran nelle som fyller år idag! Jag ska supa sönder henne nästa helg och fira ut av bara fan! Och för det andra håller jag på att begå kollektivt självmord. Jag ska dra med mig macce ner i skiten också. Faktum är så att vi inte bokat biljetter till stockholm, och vi sticker dit nästa vecka. Förvånad? Inte jag, välkommen till min värld där allt görs i sista sekund. Nu är alla kungliga biljetter slut och allt kostar mer än själva fan själv. Så det är mitt problem för tillfället. 

Jag har en fråga till er läsare också. Är det någon av er som prenumererar på Sweden Rock Magazine? Någon som är sugen på att langa lite sidor till mig då? Sidor som icke prenumeranter inte har tillgång till, och nu snackar jag om Blind Guardian och Sebastian Bach sidorna i senaste numret. Ta kort på sidorna och skicka till min mail isåfall, haha. Den som gör det först får 2000 spänn... nej okej, troligen inte. Snacka om olaglig langning!

Only two more days until friday. Thank you MF!

Jag borde få shoppingförbud när det gäller tshirts., men jag fick faktiskt lite cash av min farmor för några dagar sen så det var ganska omöjligt att hålla fingrarna i styr och inte beställa en Queensrÿche tisha, come on. Och jävlar vad snygg den är! Dock så är den lite för stor eftersom den bara fanns i medium, men det är bara att ta fram saxen och ropa på morsan och symaskinen, den ska ju ändå slaktas. Hon är för övrigt skyldig till Sweden Rock tidningen också, man tackar! Tishan är från Rockmerch.se, dem är rätt så överlägsna när det gäller bandtröjor.

Avenged Sevenfold hade en spelning SWU Festival i Brasilien igår och allt blev inspelat. Två klipp sändes på webben och resten på TV, lite knivigt för oss som inte bor i Brasilien med andra ord. Men i väntan på att hela spelningen ska läggas upp finns det två klipp ute på youtube, Critical Acclaim och Nightmare. I'm just telling, fy fan vad tungt! Det är ca 5 veckor kvar innan killarna och Portnoy intar stockholm, jag ska vara på plats och jag kommer troligen att smälla av. Watch this:

Skull Fist
Enforcer tipsade om detta heavy metal band från Toronto för några dagar sen. Och klart att det är bra skit om Enforcer för en gångs skull tipsar om musik, så utan vidare överraskning var bandet mycket riktigt något som föll mig i smaken. Bandet består av Jackie Slaughter på gitarr och sång, Sir Shred på gitarr, Johnny Exciter på bas och Alison Thunderland på trummor. Och i detta fall är jag fan beredd av ha överseende med att trummisen är en brud, och då snackar vi fan framsteg i min terapi, haha. Som den kvinnohatare jag tycks vara inom metal är det ingen nyhet att jag har grova svårigheter just när det gäller brudar inom genren. Och även här är jag beredd att säga att det förstörde min bild av dem,

Men faktum kvarstår, dem är riktigt bra! Kolla in dem på http://myspace.com/skullfisted  

Simon Cruz har gått lös med färgburken.
Jävlar vilken vass nyhet såhär på måndags eftermiddagen va? Haha, vad tycker ni? Efter ha vetat om det ett tag och lyckats smälta det så är det ändå rätt gött med förändring. Dock så kommer inget bli hetare än hans platinablonda hår. Jag kan även tänka mig att det är betydligt snyggare i verkligheten. But let's face it, han kan inte vara ful!

Så vad fan händer idag? Jag har legat och dragit mig i sängen och njutit av den lediga dagen. Jag känner mig dock fortfarande inte levande. Hela gårdagen kände jag mig som en alien med noll uppfattning om verkligheten och det verkar hålla i sig.  

The wasted reckless rock ranger >Johanna< har även fått mig jävligt beroende av Great White's Wasted Rock Ranger, så den har spelats ganska konstant sedan i lördags. Jag ska härmed föra den vidare så att det inte bara är din knullbuss som njuter av den johanna. Vem fan var det låten handlade om nu igen? Justja, om DIG! boo, you whore! 

"Well I'm a wasted rock ranger, I live the life of danger. All I need is my injection, the music of wild rock will get me by. I got big holes inside my head, snorting too much crystal and cocaine. I don't think a day's gone by, that I wasn't drunk or high"

Säg vad ni vill om manson, men han får alltid dom snyggaste brudarna.
Ovan ser ni Dita Von Teese och Evan Rachel Wood, två jävligt snygga brudar. Det hade inte skadat att vakna upp och se ut som någon av dem, tyvärr är ju inte fallet så idag. Bakissöndag och ett bultande huvud är hur det ligger till. Det står "fierce, yeah, metal" på min arm och mitt rum ser av någon anledning mer förjävligt ut än vanligt, haha.

Jag hade fan glömt bort hur otroligt tråkigt det är att dra ut i den här staden, men jag fick en påminnelse igår. Med två veckor kvar tills jag anländer till stockholm så tror jag verkligen att jag klarar mig utan umeås "nattliv". Hororna som befinner sig i huvudstaden har även lyckats kirra sig en till lägenhet så dem blir kvar ytterligare 6 månader. Det hade ju inte skadat att ha hem dem lite, men samtidigt så befinner dem sig ju på rätt ställe.

Ett stort jävla grattis till Sarr som fyller år idag, på det legendariska datumet 10/10/10. Nu ska jag återgå till att möjligen städa lite innan morsan kommer hem,

Friday's always brings the good!
Enforcer försöker göra oss glada genom att presentera en tour med Airbourne istället. Funkar det? It sure as hell does! Vi får inte bara Enforcer, utan fucking Airbourne som headline! Jag lovar er, har ni en gång fått ta del av Airbourne live är det som en drog. Frontmannen Joel O'Keeffe i sitt fulla esse är totalt oslagbar. Onsdag den 10 November kör dem gärnet ur stockholm. Trots misären med Blind Guardian måste jag säga att det här känns som gjutet, det var nog meningen att det som hände skulle hända. Airbourne och Enforcer känns som en perfect match. Men visst verkar dem lite väl kära i Tyskland?

Veckan efter, lördagen den 20 November, är det även dags för Avenged Sevenfold. Så jag ska bara sälja mig själv så ses vi på båda datumen.

Airbourne @ Norway Rock var allt vad man kunde begära

Ny Close-Up i brevlådan och helg!
Satan vad gött! Jag är nämligen ledig imorgon, förutom ett litet utvecklingssamtal. Ja, dessa underbara betydelsefulla och nödvändiga utvecklingssamtal, undra när dom ska avskaffas? Men det betyder trots allt långhelg utan dess like, ledig imorgon och på måndag. Jag ska njuta till fullo! I helgen ska jag även knäppa öl på löpande band, det var fan på tiden. Jag som tänkte att jag skulle kunna klara mig tills stockholmhelgen, men vem fan trodde jag att jag kunde lura egentligen.


Kolla på denna bedårande facebook uppdatering från Enforcer. Det var tur för deras del att dem fixade ersättning till besvikelsen i och med inställningen av turnén med Blind Guardian!

Och en hård höst? No kidding?!
En jävligt hård höst, en höst som en vanlig levande människa inte hinner med. Jag får flimmer vid bara synen och tanken på alla band som valt att besöka oss i höst. Jag skulle inte tacka nej till att ha en biljett till större delen av konserterna. 

Jag är den sista som kan kalla sig någon form av konstmänniska, men är det någon form av konst som någon dag ska sitta på mina väggar är det Marilyn Manson's konst. När vi har gift oss och jag kan gå under namnet Sanna Warner kanske jag till och med kan få en och annan tavla. För jävlar vad jag älskar det han åstadkommer! Manson's tavlor lär nog bryta av förbannat fint tillsammans med alla planscher och posterflaggor,  det är vad jag kallar en drömutsmyckning för väggen.

Jag undrar när denna man hade tänkt att komma förbi vårt kalla land härnäst. Jag är nämligen fortfarande sur över konserten dem ställde in förra året och kommer nog inte släppa det förren dem packar och kommer hit igen. Det känns som att vårt förhållande börjar blekna med tanke på att vi senast sågs 2007 @ Hovet.

Rysande.

Ovan ser ni en riktigt slö jävel med oplattat hår,
Ni kan även kalla mig businesswomen idag, jag sålde nämligen nyss en rätt så oanvänd och dammig parfym för 200:- till morsans kompis, där snackar vi bra affär! Så nu kan jag ju köpa en Queensrÿche tshirt utan att gå back på kontot, så rysligt kungligt.

Jag måste säga att den här veckan har varit jävligt tungdriven och seg. Jag menar, det är bara tisdag och det känns snarare som torsdag. Ingen cappuccino har jag, inget kaffe, ingen energidryck. Att jag ens är uppe och går är ju historiskt.

Gamma Ray är helt rätt idag!

Evangelia Heretika
"It will include 3 Discs Featuring 2 full shows (live in Paris 2008 and Live in Warsaw 2009), every BEHEMOTH music video ever made, Evangelion tour documentary featuring band interviews plus tons of backstage footage; a total of over 5 hours of material plus a bonus Live in Warsaw Audio CD" Nergal lovar den grymmaste dvdn bandet någonsin gjort och den har sin release i Europa den 5 november. Det kommer även gå att köpa dvdn + Evangelion Deluxe Vinyl. 

I think I've died and come to Behemoth heaven.

Vet ni vad morsan frågade mig nyss? vad jag önskade mig i julklapp. Om man frågar det i början på oktober tar man väl fan i lite? Jag fick en lätt panikattack och avböjde att svara på frågan, men kan väl nästan direkt säga att listan kommer radas upp med diverse skivsläpp och konsertbiljetter jag inte haft råd med. Evangelia Heretika är ett fint exempel,

Heavy monday,
Jävligt heavy skulle jag vilja säga. Inte heavy som i heavy utan heavy som i jävligt jobbig, tung och grå dag. Om det där nu lät särskilt vettigt. Queensrÿche har övertaget i mina öron och jag har en hög med plugg som väntar vid sidan av min fantasivärld. Jag sitter och drömmer om att jag definitvt måste ha en Queensrÿche tshirt, de som bandet själva bär på bilden ovan är så dödligt jävla snygga. Kanske borde intala mig själv att jag verkligen är värd ännu en tshirt för att jag sköter mina förseningar till plugget så bra osv..

Inte en enda kanelbulle har man på kanelbullens dag heller, det är ju förjävligt. Tur att det finns annat att tillfredsställa dig med, Geoff Tate's röst t.ex. Inget går upp mot lite äkta briljans på en sketen måndag;

"For a price I'd do about anything. Except pull the trigger, for that I'd need a pretty good cause."

Vem trodde att ett sådan här grym snubbe någonsin skulle söka till idol?
För visst börjar man undra när en snubbe som redan sjunger i ett grymt band som har släppt en platta befinner sig på idol? Jay Smith är utan tvekan det bästa Idol någonsing haft och hur det än slutar för honom kan han nog säga adjö till sitt jobb som lagerarbetare. Jag lovade mig själv att absolut inte bli idolberoende ännu ett år, men hur jävla lätt är det när Jay dyker upp? Det är bara dumt att inte följa hans sanslöst grymma pipa. Och sen möjligen fria till honom...

Ovan ser ni hans band Von Benzo. För att få ännu mer av Jay's röst när det gäller betydligt bättre musik än vad han sjunger på idol, gå in på deras myspace http://myspace.com/vonbenzo eller kolla in dem på spotify.

Sa jag sanslös?

LEMMY: THE MOVIE 
Det var ett bra tag sedan nyheten först nådde oss, och nu börjar det dra ihop sig till en premiär. Här nedan är ännu en trailer till den kommande filmen om legenden Mr Lemmy Kilmister's brutala liv. En dokumentär om Lemmy's liv och Motörhead som har kommit att bli ett av de bästa live banden i världen. Filmen har premiär i slutet av 2010. Väntar vi en av de bästa filmerna i år tro? Det här kommer troligen bli helt jävla magnifikt!
 
Jag är en som själv fått chansen att se Lemmy och Mothörhead live. När jag fick stå på samma scen som legenderna och njuta av en utsikt jag sent glömmer var något av det mäktigaste jag upplevt och troligen någonsin kommer att uppleva. Läs mer om det i kategorin "Norway Rock 2010".

"More than any other rock musician, he is the baddest motherfucker in the world."

Sorry mates, a women gotta do her work. Work her corners and so on. Det har väl på ren svenska varit en fullspäckad vecka där bloggen hamnade någonstans mellan cappuccinokoppen och skolböckerna.

Igår drog jag även på bio och såg en film som varit inplanerad ända sedan jag fick veta om dens existens. Resident Evil: Afterlife 3D. Jag har varit ett obotligt fan av Resident Evil ända sedan första filmen, som är helt oslagbar, och för att vara fjärde filmen i ordningen var den här filmen jävligt bra! Från stunden att hela biosalongen tog på sig 3D brillorna var jag i himmelriket. Afterlife var betydligt bättre än trean och 3D'n gjorde sitt jobb galant. 3D behöver i sig inte betyda en hel massa effekter utanför skärmen hela tiden, 3D bidrar även med ett grymt djup och förstärker känslan. Milla blir bara bättre och bättre och min man Wentworth Miller gjorde en grym roll. Jag rekommenderar er starkt att se den! Zombies i 3D är nog bland det mäktigaste livet har att erbjuda.

Och äntligen har veckan nått sitt slut! Jag såg fan ljuset i slutet av tunneln denna vecka.