SANIBO

Mina husgudar Lamb of God.
Det är fortfarande helt jävla unreal att jag har sett dom live i denna lilla piss stad, jag kommer nog aldrig att fatta det. Lamb of God var the mainreason till att House of Metal biljetten köptes.

Efter att 30 finniga tonåringar med new era keps vandrat ut från Dead by Aprils spelning så tog vi plats bakom dörren och drog igång kön och taggade jävel. Fredde skrek ut the famous lines from Omerta "Whoever appeals to the law against his fellow man is either a fool or a coward..." 30 gånger om och när dörrarna äntligen öppnades sprang vi benen av oss för en bra plats. Jag trodde jag skulle pissa ner mig när skynket flög upp, scenen uppenbarade sig och The Passing började spelas. En efter en glider de ut på scenen, Chris, John, Mark, Willie och sist men fan inte minst springer Randy fucking Blythe ut och dom drar igång med In Your Words! Det är en kickass start, blodet stelnar i ådrorna när dom drar igång med Set To Fail och innan dom drar igång med Walk with Me In Hell påpekar Randy att det är första gången dom sätter sin fot i Umeå och ber dom som inte vet att dom är Lamb of God dra åt helvete.

Jag är verkligen i himmelriket hela spelningen igenom och allt jag önskar är att den aldrig ska ta slut. Dom drar av låtar som Now You've Got Something To Die For, Laid To Rest, Contractor, Blacken The Cursed Sun, Hourglass, Vigil, Broken Hands och Black Label och när dom drar igång Redneck blir publiken helt insane och stämningen är obeskrivlig. Jag grät blod när jag insåg att det var över och alla började gå mot dörrarna, för det var en helt insane bra spelning och kontakten mellan band och publik var underbar. Jag kan fortfarande känna vattnet från Randys hår som träffar mitt ansikte när han headbangar. det, är vad jag kallar underbart, det, är vad jag lever för.

Johan Paulin på VK kan stoppa upp något i röven och dräpa sig själv för tvåan han gav dom. jävla offer,