SANIBO

Sweden Rock Magazine's nya smarta koncept: Öka priset till 70 spänn, göra tidningen en centimeter bredare, ändra layouten och ge prenumeranter åtta extra sidor.

Vad tycker jag om det? Åt helvete! Jag surar självklart för att jag inte är prenumerant för tillfället, med all rätt, haha. Jag förstår dom, det är väl en självklarhet att dom vill att alla ska prenumerera. Om den nya layouten hade känts inbjudande kanske jag hade lyft på arslet och påbörjat en prenumeration. Men den nya layouten är enligt mig ett kliv tillbaks. Förutom layouten är det här väldigt smart, och just därför grovt frustrerande. Jag vill också läsa extra sidorna med historien bakom ett klassiskt skivomslag (i detta nummer om Judas Priests British Steel) och intervjuer med Ace Frehley och Tom Thayer. Men för att göra detta måste jag då prenumerera.

Någon som vill vara min langare och ta kort på dom åtta extrasidorna? hahaha

Den nya layouten är mer clean än den förra. Jag tycker nödvändigtvis inte att det behöver vara så jävla clean. Men jag kommer ju inte sluta läsa, så det finns väl inte så mycket att älta. Inom snar framtid prenumererar jag säkert också pga att frustrationen tagit över. En del nytt material är rätt så king och innehållet är ju inte sämre. Tre sidor Blind Guardian var jävligt gött, gött oavsett när jag märkte att Hansi's "hårsvall" likt Anders Fridéns dreads var väck (ja, jag har svårt att släppa det). Sen är det ju nästan värt att köpa tidningen endast för Vince Neil's skitsnack.