SANIBO

ANTHRAX - Med Belladonna back on track och en grym setlist levererade Anthrax jävligt bra! Dom var faktiskt över mina förväntningar och bjöd på en grym spelning rakt igenom. Jag lyckades dessutom hamna brevid riktiga Anthrax anhängare som höjde stämningen lite extra. Varje låt var en höjdpunkt isig och jag var riktigt jävla förvånad över hur dom överträffade mig. Caught In A Mosh, Madhouse, Antisocial, Indians, Metal Thrashing Mad, satan vilket drag det var! Att dom dessutom avbröt mitt i Indians och Belladonna tog ton till Heaven And Hell var ju oslagbart. Rysningarna som hälsade på då var inte nådiga. Scott Ian, som jag bara han isig har längtat efter att få se på scen, var lika grym som beräknat och körde sitt race med glans. 

Jävligt bra från Anthrax!  4 av 5.


SLAYER - Efter sällskapet tagit sig en sup och två och med glädje missat Hammerfall, när regnet öste ner (headbangandet var beyond underbart i regnet) och moshpits började synas var det dags för Slayer. Självklart förväntade jag mig en lika brutal spelning som Kerry King är brutal. Men Tom Araya log, Jeff gömde sig bakom håret, Dave Lombardo syndes inte och Kerry King slängde med kedjorna och gjorde sitt bästa för att se brutal ut. Skämt åsido, Slayer var riktigt bra och det var jävligt mäktigt att vara på plats och se Angel of Death, Raining Blood, South of Heaven, World Painted Blood etc live. Slayer är jävligt bra live, that remains, men med en släng av tråkhet. Men jag kommer definitivt att se dom igen när jag får chansen, med sådan pass bra musik är det svårt att inte vilja ha mer ändå.

Jag är avundsjuk på Kerry's kedjor. 3,5 av 5.